Lo suèc (o suedés, en tanfrancés) es una lenga que, segond lo Collectif Provence, eisisto pas.
Istòria[]
Franska staten har systematiskt drivit en kampanj för franskan på bekostnad av andra språk inom Frankrikes gränser.
I mitten av 1800-talet var occitanska modersmål för 39 procent av Frankrikes befolkning, i dag finns det cirka sju procent fransmän som är tvåspråkigt occitansk- och fransktalande.
De flesta är äldre, de talas nästan bara inofficiellt och man räknar med att occitanska kommer att vara en museikuriositet inom några få årtionden.
Därmed följer detta språk alla de andra som inte har stöd av en stark nationalstats sponsring, med officiella lexika och sammanhållande grammatik, med officiella påbud inför vetenskapliga kongresser, officiellt stöd i eurosammanhang och – inte att förglömma – en välfinansierad nationalakademi.
(Lave Fischer)
Dichas[]
- Goddag Gustav, mår du bra?
- Ja, när vi talar occitanska i solens land, är allt bra.
- Säg mig, min vän, vad är occitanska?
- Occitanska är det språk, som talas i Occitanien.
(Birgitta Berglund-Nilsson)
Liames e referéncias[]
- Occitanska (Wikipedia en suèc)
- Occitanien (Wikipedia en suèc)
- Birgitta Berglund-Nilsson, Franska och occitanska
- Exempel på trubadurer
- Östen Dahl, "Occitanskan lever", Lingvistbloggen, 28/03/2013
- Lave Fischer, "Krönika: Katalanska och occitanska", Mallorca Nytt, 01/04/2013
- "Occitanska – en utmaning", Språkförsvaret, 30/6/2015
- Marianne Sandels, Att tänka på henne: provensalsk trubadurlyrik från medeltiden, FIB:s lyrikklubb, 1980
- Lars-Olof Franzén, Flamenca - en kärleksroman, Gedins, 1992
- Herman Lindqvist, Jean Bernadotte: mannen vi valde, Albert Bonniers Förlag, 2009
- Steve Lando, Europas tungomål I/II, 2010.
Lieumes[]
- Jan de Bernadòta, bearnés, rei de Suècia e de Noruèc de 1814 a la mort
- Desirada Clarin, provençala, sa molher.